Thörn, Stefan och jag åkte till Rundhögen idag för att paddla Enan. -3 grader när vi kom till upptaget noterade vi små men många isflak som for fram som barkbåtar under bron. Vandringen till ilägget skulle bli lätt, flera dm snö gjorde att kajakerna gled som i smör. Stefan hade dock glömt sin hjälm och fick snopen vända hemmåt redan innan vi passerat bommen.
Det ska erkännas att jag tillhör den skara människor som varje vinter irriterar mig på människor som envisas med att ge sig ut på promenad i länngdskidsrpåren(vanligt åtminstone i Uppsala där jag är uppväxt). Det är för mig obegripligt varför folk envisas med att gå just där. Idag var jag själv på andra sidan. Upp till ilägget var det upp emot 3-4 dm lössnö med undantag av ett välpackat skidspår skapat av flertalet entusiastiska barnfamiljer som skidat upp mot fjället på söndagsutflykt. Knappt 100kg snickare samt ett femtontalkilo lättare ombudsman i jordbruksfrågor klampade snart fram längs spåret med två sälar släpandes bakom...
Väl vid ilägget visade det sig att hela slätvattenspartiet var täckt av is. Det tog oss minst tjugo minuter bara att paddla ut till strömfåran! Väl där gick det dock utmärkt fram tills att jag gjorde en "Lill-Junkka" i fallet och landade på huvudet. Det svåraste idag var plattenpartiet på mitten som var isbelagt, lite för tunn is för att det skulle funka att gå på den men alldeles för tjock för att paddla igenom. Det slutade med att vi gick till hältften på land och till hälften brakandes genom isen vid strandkanten. Aldrig har den sträckan tagit sån tid! Symbolen välkomnade oss snart och med undantag för en ganska lång sidsurf av Thörn i "Never Thörn back" så gick turen utmärkt. Vi firade med en latte på Bahnhof där Stefan hade dränkt sina sorger i kaffe och topptursprat.
1 kommentar:
Kallt kallt kallt. Även om ja blev bortlurad till helgen så kan jag ju glädjas med att de kommer att vara varmare där jag befinner mig. Glöm inte vantarna nu uffe...
Skicka en kommentar