Vålåfallet äntligen paddlat!

När jag, Lars och Lill-Mats paddlade Övre Vålån förra sommaren tvingades vi bära Vålåfallet då det var alldeles för svårt i rådande högvatten. Vad jag vet har ingen annan varit där och paddlat fallet så nu var det dags att gå dit för att se hur passagen såg ut i lågvatten. Detta innebar dessutom ett utmärkt tillfälle att få plocka fram Bak-Yaken igen, det var alldeles för länge sen sist! Henrik kom upp från Uppsala med en kanotbärsele från NRS i packningen. Lördagen bjöd på strålande höstväder och den dryga 6 km långa vandringen upp till fallet var fantastiskt vacker. Fallet visade sig vara betydligt lägre än jag mindes det, men så var det säkert mer än en meter högre vatten sist jag var där. När djupet i poolen hade kollats så var det dags. En kort slide in i en autoboof följt av en mjuk landning, helt perfekt :) Fallet har en enkel inledning och är perfekt för "park n huck" bara det att parkeringen är dryga halvmilen bort...

B1 & B2...

"Har du någonsin sett en groda som är rädd för någonting!?" Nej Mr Swix, inte den här heller...

Fallhöjdsmetrarna är ganska få så vandringen upp är lätt.

Onekligen en rätt udda syn, förhoppningsvis blir den vanligare framöver...


Skönt kvällsljus efter fika med kaffe & mackor

Fallet bjöd på en klockren autoboof. Grottan där Henrik sitter var en kokande gryta i högvattten.

Henrik efter en lyckad nedfärd

Henrik, ganska nöjd med helgens tågpaddling. (tåg U-A - Åre, fredag kväll till söndag)

Den inledande forsen skulle vara riktigt bra i högre vatten och då skulle även nedfärden vara helt ok klass II-III paddling. Vålåfallet skulle då erbjuda ett perfekt utflyktsmål för en dags grillning med tillhörande vattenfallspaddling :)